Det händer inte ofta att jag skriver här men nu ska skriva lite om de senaste händelserna. Vi har under en veckas tid gått i väntans tider. Coruna var beräknad till den 28 mars för sin fölning, men hon lät vänta på sig och fölningen började på kvällen den 7 april. Coruna är alltid snabb och kl 23:40 föddes det en liten kille. Eftersom pappan är en fullblodshingst vid namn Aghostatgodsplace, även kallad spöket, var arbetsnamnen på denna lilla fölunge redan klara. Vid ett sto Labolina och vid en hingst Laban. Alltså nu kom lille Laban till världen. Laban är en blivande galopphäst, som ägs av Mikael Armstrong och ett blivande konsortium. Laban är fux med två vita bakfötter och lite vita hår i pannan och naturligtvis gudasöt. Laban är också lite egensinnig, han har bråttom, springer hela tiden när han är vaken, även om det hittills är i boxen. Sparkas gärna, både sin mamma och oss människor, när vi ska tvätta rumpan och göra andra tveksamma grejer (hans åsikt) med honom. Men eftersom han ska bli galopphäst är det nog bra med alla denna energi och spring i benen.
På påskafton, som skulle ha inneburit en trevlig påskmiddag med nära och kära, bestämde sig Lady Maia för att få kolik. När vi tog in från hagen på em såg jag att något inte stämde med Maia, när hon väl kom in i boxen visade hon tydligt att hon hade ont i magen. På med grimman och ner till ridhuset för att börja promenera. Maia är dessutom dräktig, vilket också är oroande i sammanhanget. Efter ett tag och ingen bättring, tillkallade vi distriktsveterinären. Tova kom på en gång och satte in behandling. Tyvärr hjälpte det inte och beslut togs att hon måste in till klinik. Hästägaren, som var bortrest över helgen, informerades om beslutet. Vi bestämde att Gudrun jag reste med Maia till Ulltuna och Åsa och Moa stannade hemma för att vaka över Coruna och en eventuell fölning. Man måste se till att logistiken fungerar. Som ni förstår fick gästerna klara sig utan oss, det gick det med. Vi anlände till Ulltuna vid 23 tiden, där de tog hand om henne och skulle fortsätta den behandling som hade påbörjats hemma. Gudrun och jag återvände hem. På morgontimmarna fick vi besked av hästägaren Katja Bergqvist att hon inte svarade på behandlingen utan hon måste buköppnas. Tänk er alla tankar som for genom ens huvud. Maia, 4 år gammal, och dräktig, ska föla om ca 1,5 månader. Hur skulle det gå, kommer fölet att överleva, kommer Maia att klara det, hon är ju ung vilket förhoppningsvis är bra. Om allt går bra och Maia och fölet klarar operationen, hur kommer det att gå när Maia sen ska föla. I dagsläget vet vi att Maia än så länge mår hyfsat bra, hon är kvar på Ulltuna, vi vet att fölet fortfarande är kvar, men att Maia än är i farozonen för att påbörja fölningen för tidigt vilket innebär att fölet inte kommer att klara sig. Ja hur ska det gå man lever mellan hopp och förtvivlan.
Det kan alltså hända mycket under en påskhelg. Både roligt och fruktansvärd hemskt.
Be the first to comment.